Ansvarsförsäkring för vägtransport
Ange sökord
Sökordet du anger markeras i villkorstexten nedan.
Innehållsförteckning
Allmänna villkor
1. Försäkringens omfattning
Försäkringen täcker med i dessa villkor angivna begränsningar den skadeståndsskyldighet som försäkringstagaren kan åläggas vid idkande av inrikes- eller internationella transporter. Denna skadeståndsskyldighet grundar sig på gällande lag om vägbefordringsavtal och CMR-konventionen.
Försäkringen omfattar dock endast de skador för vilka försäkringstagaren ingått ett bindande avtal om att iaktta CMR-konventionen i de fall då det är fråga om länder som inte har undertecknat CMR- konventionen.
1.1 Skador som ersätts
Med ersättningsbar skada avses den skadeståndsskyldighet som försäkringstagaren kan åläggas till följd av att det gods som transporteras försvinner, minskar, skadas eller om överlåtelsen av godset fördröjts.
Utöver direkt skadeståndsskyldighet ersätts också:
- rättegångskostnader, om ersättningsfrågan i anslutning till skadefall tas upp till behandling i rätten; försäkringsbolaget sköter rättegången och betalar på ersättningsbeloppet utdömd eller överenskommen ränta.
- skäliga kostnader som uppstår vid begränsning eller avvärjandet av omedelbart hotande skada. Avvärjnings- och räddningskostnader för skada är kostnader som uppkommer då gods som transporteras är i omedelbar fara att skadas eller förstöras, och som för avvärjande av denna omedelbart hotande risk bl.a. bevakas, skyddas, flyttas, omlastas eller transporteras till närmaste lagerplats.
Dessa kostnader ersätts även om det maximala ersättningsbeloppet skulle överskridas.
1.2 Begränsningar
Försäkringen ersätter inte:
1.2.1 utvidgande av ansvar enligt 5, 33, 35.2 och 48 § lagen om vägbefordringsavtal.
1.2.2 skada som gäller pengar eller värdepapper.
1.2.3 skada till följd av att efterkrav inte indrivits.
1.2.4 skada till följd av att transport- eller tulldokument eller andra dokument saknas, är bristfälliga eller oriktiga, dokumenten försvinner eller används felaktigt.
1.2.5 skada, om ersättningsskyldigheten beror på att försäkringstagaren i fraktsedel för utrikestrafik inte uppger att transporten faller under den internationella CMR-konventionen.
1.2.6 skada till följd av att godset inte varit ändamålsenligt täckt under transport.
1.2.7 skada till följd av att transportmedlet har lämnats obevakat. Med bevakning avses att det område, där fordonet och/eller släpvagnen lämnats är avspärrat och bevakas dygnet runt. Med bevakning avses också att fordonet inte lämnats utan ständig tillsyn förutom vid nödvändig tull- och motsvarande handläggning för att slutföra transportuppdraget. Då förutsätts likväl att fordonet och lastutrymmena är låsta och körblockeraren påkopplad.
1.2.8 rengöringskostnader eller kostnader för förstöring av vara.
1.2.9 tilläggskostnader till följd av skadefall för slutförande av transportuppdrag.
1.2.10 skada till följd av temperaturförändringar, såsom för hög eller låg temperatur, såvida skadan inte är (i) en direkt följd av sådan trafikolycka för vilken försäkringstagaren är ansvarig (ii) en direkt följd av plötsligt tekniskt fel i transportens kylanläggning med följden att kylanläggningen har blivit funktionsoduglig och detta har förorsakat skada på varan. Förutsättningen för skadeersättning är emellertid, att transportmedlet är lämpat för sådan transport och att dess kylanläggning vid transportens början varit i ändamålsenligt skick.
1.2.11 skada som uppkommit genom direkt påverkan av atomvapen, atomskada eller annan händelse som kan jämställas med sådan.
1.2.12 skador på grund av krig eller krigsliknande omständigheter.
1.2.13 skador som beror på strejk eller arbetsinställelse.
1.2.14 Försäkringen ersätter inte heller skador som vållas uppsåtligt eller genom grov oaktsamhet (se de allmänna avtalsvillkorens punkt 7). En skada anses ha vållats uppsåtligt eller genom grov oaktsamhet bl.a. då den handling, det förfaringssätt eller den försummelse som förorsakade skadan med beaktande av omständigheterna medförde avsevärd risk för att skadan skulle uppstå.
2. Åtgärder i händelse av skada
2.1 Försäkringstagarens åtgärder
2.1.1 Skadefall skall omedelbart meddelas till försäkringsbolaget för granskning av skadan och för övriga åtgärder. Om det är fråga om ett brott, skall också polisen meddelas. Försäkringstagaren skall yrka på straff för brott som förövats.
2.1.2 Försäkringstagaren och annan ersättningsberättigad skall vidta åtgärder för avvärjande och begränsning av skadorna samt i mån av möjlighet delta i utredningen av orsaken till skadan.
2.1.3 Om skadefallet orsakats av utomstående, skall försäkringstagaren meddela försäkringsbolaget namn, adress och andra uppgifter om den person som är ansvarig för skadan, om dessa uppgifter står till försäkringstagarens förfogande.
2.2 Försäkringsbolagets åtgärder
2.2.1 Försäkringsbolaget utreder om försäkringstagaren har skadeståndsskyldighet i det skadefall som har anmälts. Försäkringsbolaget förhandlar på försäkringstagarens vägnar med den som kräver ersättning.
2.3 Särskilda bestämmelser i samband med skadefall
2.3.1 Då varan tas emot skall försäkringstagaren eller dennes ombud kontrollera varans skick och mängd. För vara som skadats eller saknas skall göras förbehåll i transportdokumenten. Försäkringstagaren skall också vidta andra nödvändiga åtgärder för bevarande av sin eller sin huvudmans och försäkringsbolagets rätt att kräva ersättning av den som ansvarar för skadan.
2.3.2 Gods som till följd av skada eller annan orsak blivit på vägen får inte lämnas obevakat eller utan tillsyn.
2.3.3 För utredning av skadebeloppet skall den som yrkar på ersättning förete handelsfaktura, fraktsedel, följesedel eller andra motsvarande utredningar av betydelse i ärendet. Dessutom skall han uppge andra försäkringar som eventuellt berör det försäkrade intresset.
2.3.4 Om skadefallet leder till rättegång, skall försäkringstagaren utan dröjsmål meddela försäkringsbolaget därom så att försäkringsbolaget får möjlighet att delta i behandling av ärendet. Om försäkringstagaren försummar detta, är domstolsutslaget inte bindande för försäkringsbolaget såvida inte ersättningsbeloppet och grunden är uppenbart riktiga.
2.4 Övriga bestämmelser
Om försäkringstagaren ersätter skadan eller avtalar därom förbinder inte detta försäkringsbolaget, såvida inte ersättningsbeloppet och grunden är uppenbart riktiga.
Om försäkringsbolaget är berett att betala ut ersättning till den skadelidande inom ramen för ersättningsbeloppet, men försäkringstagaren eller den försäkrade inte godkänner detta, är försäkringsbolaget inte skyldigt att ersätta sådana kostnader som föranletts efter detta eller att företa andra utredningar i ärendet.
3. Ersättningsbestämmelser
3.1 Högsta ersättningsbelopp
Högsta ersättningsbelopp är detsamma som stadgas i § 32 Lag om vägbefordringsavtal nr 345 av den 23 mars 1979 och Förordning nr 916 av den 12 december 1986.
Utöver det försäkringsbelopp som anges i ovannämnda lag och förordning ersätts rättegångskostnader samt skäliga kostnader för avvärjandet av omedelbart hotande skada (se punkt 1.1).
3.2 Självrisk
Försäkringstagaren har vid varje skada en i försäkringsbrevet antecknad självrisk som avdras från det sammanlagda, enligt villkoren beräknade beloppet av skadeersättning, avvärjnings-, utrednings- och rättegångskostnader.
3.3 Särskilda självrisker
3.3.1 Då skada uppstått till följd av att lasten under transporten stöter mot hinder ovanför körbanan, är med avvikelse från punkt 3.2 försäkringstagarens självrisk 25% av skadebeloppet, dock minst 10 gånger den i försäkringsbrevet antecknade grundsjälvriskens belopp, dock högst 20 000 € vid varje skadehändelse.
3.3.2 Då skada uppstått enligt 1.2.10 (ii) är med avvikelse från punkt 3.2 försäkringstagarens självrisk 25% av skadebeloppet, dock högst 10 000 €.
I övrigt gäller de Allmänna avtalsvillkoren.