Hästens friskvård | Ömsen
Flicka hoppar över ett hinder med sin häst

Hästens friskvård

Här har vi samlat konkreta råd när det gäller hästens friskvård under året samt tips på behandlingar av vanliga sjukdomar och skador.

Hästkalender

Vintern bjuder, som alla årstider, både glädjeämnen och prövningar. Den ena dagen kanske din häst får avverka sitt motionspass i kylande snöslask - för att nästa dag med lyft svans pulsa fram i härligt pudrig, solglittrande snö.

Många helger - risk för korsförlamning

Korsförlamning uppstår då energigivande ämnen i muskulaturen vid plötslig ansträngning bryts ned i så stora mängder, att den mjölksyra som bildas i nedbrytningsprocessen inte hinner transporteras bort och utsöndras tillräckligt snabbt.

Mjölksyran skadar muskelvävnaden och i svåra fall kan en mängd muskelceller skadas. Hästen blir stel, ovillig att röra sig och hård i bakdelens stora muskel grupper. Förebygg genom att sörja för regelbunden motionering av hästen, även om du inte själv har tid. Kom också ihåg att dra ner på kraftfodret om du minskar hästens arbete.

Kontrollera stallmiljön

Vintertid tillbringar de flesta hästar fler timmar i stallet än under övriga året. Ventilationen måste vara god; för att hålla fukt- och bakteriehalt på en hälsosam nivå måste ca 300 kubikmeter luft växlas per häst och timme.

Gödsla ut så tidigt som möjligt på morgonen, så att de hästar som är kvar inne slipper stå i fuktig och ammoniakmättad luft. Gödsla helst ut när hästarna är utomhus.

Hökvalitet - delvis ett vinterproblem

Under vintermånaderna sjunker höets halt av A-vitamin till följd av lagring. Kontrollera regelbundet att höet inte angripits av mögel. Vissa mögelarter kan vara mycket giftiga och ge upphov till bl.a. kroniska luftvägslidanden. Skaka alltid isär höbalen innan du fodrar ut höet och kontrollera att det luktar gott och att det inte dammar.

Höskullen ska vara väl isolerad från stallet så att fuktig luft inte skadar höet. Om du använder hösilage, inpastat gräs, tänk på att hållbarheten är mycket begränsad sedan förpackningen öppnats, max ett par dagar. Kontollera även där att plasten varit hel under lagringstiden samt att fodret luktar bra.

Planera för träckprov och avmaskning

Regelbundna träckprov, i vilka förekomsten av parasitägg kartläggs, är ett bra styrmedel när det gäller avmaskningen. Parasittrycket varierar mycket från anläggning till anläggning, beroende på skillnader i hästtäthet och rasthagarnas beskaffenhet.

En avmaskningsomgång är alltid bunden i tiden: Den mot styngfluga. Den bör ske i november, då parasiternas larvstadier finns i hästens matsmältningskanal. Ta gärna träckprov fem, sex veckor efter genomförd avmaskning och välj tidpunkt och preparat för nästa avmaskning i samråd med din veterinär.

Det dräktiga stoet

Under de tre sista dräktighetsmånaderna sker en kraftig fostertillväxt. Det är viktigt att stoets protein- och energibehov tillgodoses. Rådgör med din veterinär eller med en foderrådgivare. Håll ditt sto vaccinerat mot abortvirus. För ett fullgott skydd ska vaccinationerna göras i 5:e, 7:e och 9:e dräktighetsmånaden.

Härda ut - det är inte långt till våren. För hästägaren är februari månad långt ifrån en transportsträcka. Tävlingshästar skall grundtränas, ston är i sista stadiet av dräktighet.

Växande unghästar, val av avelshingst - listan över hästägarens "vinterpyssel" blir i varje enskilt fall oftast ganska lång. Här följer några vinterråd av allmän karaktär.

Snöklampar

Att snö "klampar i" och fastnar som klackar i hovarna är vanligt under mildare vintrar. Problemet är oftast värst när man skrittar. I trav kan klamparna ibland slås ur då hoven sätts i marken. I vissa fall hjälper det (för en kortare stund) att pensla hovfett på hovens undersida. Sulor under hoven minskar problemet. Det finns speciella sådana för just ridning i snö. Anpassa tempot till underlaget. Med en trä- eller gummiklubba hängande på stalldörren kan du slå ur isklamparna innan hästen tas in i stallet - så den inte halkar på stallgången!

Vinterhagen - viktig men farlig

En bra vinterhage har inte stora isfläckar där obroddade hästar kan halka och komma till skada. Särskilt förrädiska är isfläckar som täcks av snö. Skotta, salta och sanda där det behövs. Tänk också på att snövallar längs stängslet kan störa eltrådens funktion. Glöm inte att hästarna behöver tillgång till vatten som inte är fruset. Anlägg flera utfodringsplatser. Det håller hästarna rörliga i hagen och dessutom blir marken mindre upptrampad än om utfodringen koncentreras till en och samma plats.

Avlusning

Hästar i flock som inte tränas, tvättas och ryktas regelbundet drabbas lätt av yttre parasiter. I de flesta fall handlar det om löss, som man ser som små gråvita "fjäll" i hårremmen. Det finns effektiva preparat för avlusning. Rådgör med din veterinär!

Lösdriftsstallet vintertid

Allt fler unghästar föds numera upp i lösdrift. Denna form av uppfödning ger många fördelar, men hästarna i ett lösdriftsstall är långt ifrån underhållsfria. När många hästar samlas på en begränsad yta måste man vara mycket noga med parasitkontrollen.

Kontrollera dagligen noga hullet och beteendet hos varje individ. Vissa hästar tar för sig för mycket vid utfodringen, andra blir mobbade eller är allmänna hackkycklingar. Alla hästar passar helt enkelt inte för lösdrift.

Har du ett gallsto?

För att få igång stabila och tydliga brunster bör stoet vistas utomhus i dagsljus så mycket som möjligt. Det kan också vara bra att "förlänga" hennes dygn genom att låta en lampa vara tänd i stallet några timmar efter mörkrets inbrott. Ljuset inverkar på de delar av hormonsystemet som styr brunstcyklerna. Den första brunsten på vårvintern erbjuder ett bra tillfälle för bakteriologiska livmoderprov. Rådgör med din veterinär!

Efterlängtade vårtecken: Fölen börjar födas. Snart är hagarna fyllda med nyfikna, långbenta fölungar. Vinterns bekymmer är glömda. Våren är uppfödarens skördetid och en härlig tid för alla hästägare.

Dags för fölning?

De flesta fölningar som går snett hade fått ett lyckligt slut om stoet inte behövt föla i ensamhet. Den vanligaste dödsorsaken bland föl i samband med förlossning är nämligen kvävning i fosterblåsan. Rådgör med din veterinär kring lämpligt larm- och övervakningssystem, så att du kan kontrollera fölningen.

Amma till ditt föl

Tyvärr dör årligen ett antal ston i samband med fölning. För att rädda fölet måste man snabbt skaffa fram den råmjölk som tillför fölet ett grundläggande infektionsskydd. Ta undan mjölk och frys in om något sto har överflöd. Agera snabbt för att få fram en amma till ditt föl. Ett sto som förlorat sitt eget föl producerar mjölk och kan vara till stor hjälp.

Transport innebär alltid risker

Redan under den tidiga våren möter man många hästsläp som är ute på vägarna - tävlingsresor, ston som ska till hingststation och unghästar som ska flyttas. Många av riskmomenten under transporten är lätta att förebygga. Använd speciella skyddsdamasker avsedda för transport eller bandagera med ett underliggande vaddstycke. Bandaget ska skydda ända ner till ballarna. Skyddet bak läggs så att vaddstyckets övre del går en bit ovanför hasspetsen. Vissa hästar skaver svansroten mot baklämmen - bandagera även här.

Lasta rätt!

Lastning bör tränas i lugn och stressfri miljö - ofta är det just brådskan som vållar problem. Öppna inspektionsluckan så att ljuset faller in i transporten. Dra undan mellanlämmen så att hästens plats ger ett rymligt intryck. Stå inte i vägen för hästen när den ska gå in. Håll i grimman - inte grimskaftet - då hästen börjar gå upp på baklämmen. Bind inte upp hästen med för långt grimskaft så att den kan få huvudet under bommen. Vissa hästar kräver stor plats i transporten för att kunna hålla balansen.

Se över ditt hästsläp

Att ditt släp klarat den årliga besiktningen innebär inte att det är fritt från brister. Mycket kan hinna hända mellan besiktningarna, eftersom slitaget på många släp är hårt. Kontrollera till att börja med bottenplattan. Minsta tecken på rost och röta innebär stor risk och många olyckor händer årligen då hästar trampar igenom släpets golv. Kontrollera att påskjutsbromsen är i funktion och att den inte nyper vid inbromsning. Kontrollera körriktningsvisare och bromsljus - alla släp fungerar inte ihop med alla bilar. Säkerhetswire, mönsterdjup på däck, ringtryck och reservdäck är andra punkter du bör kontrollera, eventuellt med hjälp av en bilverkstad.

Nu börjar väl i alla fall våren att komma? Du märker säkert att hästarna piggnar till, liksom du själv. Vinterhåren börjar defenitivt att fällas. Om hästen är i näringsmässig balans och vid god hälsa, börjar en glänsande sommarpäls att framträda.

Våren kräver en del extra omsorger från hästägarens sida.

Földiarréer - alltid ett varningstecken

Diarréer uppträder hos många föl under de första levnadsmånaderna. Orsakerna kan vara flera, men varje diarré bör föranleda skärpt uppmärksamhet från hästägaren. Då stoet går i brunst drabbas många föl av så kallad "brunstdiarré".

Denna störning är i allmänhet ofarlig, men veterinär ska omedelbart tillkallas om fölets avföring inte åter blir fast då stoet går ur brunst.

Transport av sto med föl

Många ston som sänds till hingststation har föl vid sidan. Stoet får inte transporteras förrän sex dagar efter fölning. Givetvis måste man vid transporten ta extra hänsyn till fölet. Ha alltid den övre baklämmen uppfälld. Flera föl har lyckats hoppa ut ur transporten den vägen.

Bind aldrig upp fölet under transport och ha heller inte grimma på fölet. Låt inte inspektionsluckan stå öppen utan tillsyn då du rastar. Strö rikligt med ren halm på transportens golv.

De flesta föl behöver ligga under resan. Se till att det finns gott om plats, så att stoet inte trampar sin fölunge. Transportera inte ston som visat aggresivitet mot sitt föl.

Transportsjuka - allt vanligare

Sjukdomen orsakas av stress i samband med påfrestande transporter i kombination med luftvägsviroser, dålig luft och nedsatt kondition. Dessa faktorer möjliggör infektion med en rad bakterier, ofta ur normalfloran, som ger upphov till en lunginflammation.

För att motverka sjukdomen ska man vara mycket noga med ventilation av lastutrymmet. Under längre resor ska man minst var fjärde timme göra ett uppehåll och ta ut hästarna i friska luften.

Om detta är omöjligt, bör man stanna och vädra ut transportutrymmet. Utfodring ska om möjligt ske så att hästen kan äta med sänkt huvud. Då får den ur sig slem och partiklar som annars fastnar i andningsvägarna.

Vi påminner om vaccinationer

Se över vaccinationsstatus hos din häst. Hästen bör ha ett grundskydd mot virusinfektioner och absolut vara vaccinerad mot stelkramp. Kontrollera att du har följt vaccinationsschemat.

Nu grönskar det rejält på många håll och många hästägare förbereder sina djur för betessläpp. De flesta stall står tomma under dagtid, vilket ger en naturlig anledning till genomgång, reperation och sanering.

Ditt föl kan korrigeras

Inom vissa gränser går det att korrigera felaktiga benställningar hos föl. Detta arbete måste påbörjas tidigt, det går inte att göra drastiska ingrepp. Grundregeln är att hålla benaxlarna raka. Förändringen måste spridas på en rad korrigeringar.

Se till att ditt föl får tillfälle till motion på ett fast underlag utomhus. En mjuk ströbädd ger inga bra förutsättningar för en sund utveckling av benstomme och hovar. Alla ingrepp i korrigerande syfte bör utföras i samråd mellan veterinär och en skicklig utbildad hovslagare.

Vad är ett bra bete?

Betet är både livsmiljö och näringskälla för hästen. Den hästägare som betraktar betet som en plats för passiv "förvaring" kan aldrig utnyttja betets många fördelar rent ut. Ett bra bete ska vara tillräckligt stort, minst 1/2 - 1 hektar per häst och rymma flera olika gräsarter med olika växtcykler. På så sätt kommer en viss återväxt att pågå under betesperioden.

Kraftigt gödslade vallar kan ibland erbjuda ett allt för näringsrikt bete. De bör delas upp i flera mindre fållor, i vilka hästarna vistas växelvis. Tillgång till rent vatten samt mineral- och saltsten är ett måste.

Riktig stängsling, med fungerande eltråd eller elband, sparar tid, pengar och bekymmer. Taggtråd är bannlyst i modern hästhållning och elektrifierat nylonrep vållar årligen en he del skador. Undvik skarpa hörn då du stängslar. Försök att göra hörnen mjukt rundade.

Rhodococcusinfektion - ett tilltagande problem

Rhodococcus Equi är en jordlevande bakterie som angriper fölets lungvävnad så att bölder bildas. Fölet får hög feber och andas med svårigheter. Ofta ser man så kallad bukandning, det vill säga att fölet pressar ut luften med hjälp av bukmuskulaturen.

Hosta, hög feber och varigt näsflöde hör också till symptombilden. Behandlingen misslyckas i många fall och inte sällan dör en angripen fölunge i allmän blodförgiftning. Prognosen förbättras om behandling med speciella antibiotika kan sättas in tidigt. Sjukdomen utbryter lättast där många hästar koncentreras på en begränsad yta. Hästarna rör då upp damm och jordpartiklar, med vilka bakterierna kommer in i fölens andningsvägar.

Pollenallergier

Liksom vissa människor kan hästar drabbas av pollenallergier. Dessa ger sig till känna på lite olika sätt. En pollenallergi öppnar ofta vägen till en bakteriologisk- eller en virusbetingad infektion. Kontakta din veterinär i misstänkta fall!

När veterinären tillkallas

Se till att folk finns på plats när veterinären kommer - helst ägaren själv. Skriv upp i förväg det som ska göras med hästen, så att ingenting blir glömt. Hästen ska vara ren och snygg och finnas inomhus. Veterinären ska inte behöva vänta på en häst som jagas i en lerig hage. Se till att belysningen istallet är tillräcklig samt att elurtag finns tillgängligt.

Du bör också ha ordnat tvättmöjlighet och ha tagit temperaturen på hästen innan veterinären kommer. Den som hanterar hästen ska ha god hästvana.

Det är sommar, och en fröjd att leva! Både tävlings- och avelssäsongen går in i sin mest hektiska fas. Många ston är redan dräktiga, och nya förhoppningar börjar spira.

Saker som du gått och gruvat dig för att göra under vintern, orkar du med lätthet nu. En del sådana saker rör dig och din häst.

Träna för premiering och kvalitetsbedömning

Att visa upp en häst vid hand är en konst i sig, och den kräver en hel del förberedelser. Använd sommarmånaderna till "trimning" av samspelet mellan häst och uppvisare, så att hästen kan göra sig rättvisa när det väl gäller. Kvalitetsbedömning kräver ännu längre framförhållning och här kan du som är orutinerad ta hjälp av en erfaren instruktör. Att komma dåligt förberedd är ingen idé. Konkurrensen är hård numera.

Ditt sto på hingststation

Om stoet fölat tidigare bör du i god tid innan hon skickas till den nya hingststationen kontrollera hennes gynokologiska journal från fjolåret. Meddela hingsthållaren och stuteriets veterinär eventuelle "knepigheter" i hennes brunstbild samt tidigare behandlingar och ingrepp. Det är bäst att skriva ner sådana fakta.

Tävlingsresor kräver anpassad utfodring

Under längre tävlingsresor utsätts hästen för en kombination av stress och stillastående. För att förebygga korsförlamning minskas givan av kraftfoder strax innan och under själva resan. Försök ge hästen tillfälle till motion under längre resor. Det är ofta en fråga om omsorg och planeringsförmåga att ordna den saken. Att "ladda" hästen med ökade kraftfodergivor inför en prestation och sedan utsätta den för långvarig transport kan få rent ödesdigra konsekvenser.

Gör rent hus i stallet

En effektiv rengöring av ditt stall ska genomföras åtminstone en gång om året. Glöm inte att ventilationstrummor och ventilationsfilter samlar mängder med damm och andra partiklar. Använd högtrycksspruta och desinfektionsmedel. Rådgör med din veterinär om du är osäker.

Mineraltillförseln på betet

Mineralfoder i grannulerad form har vissa nackdelar, då det är känsligt mot fukt. Då det blir blött klibbar det samman till sega "kakor". Mineralkrubbor på bete ska vara effektivt fuktskyddade, något som kan vara praktiskt svårt. Mineralstenar är en bra lösning om man inte kan ordna en individuell utfodring av mineraler. Moderna grannulerade mineralfoder har ofta en hög smaklighet och fri tillgång kan därför ge vissa hästar problem.

Skötsel av betet

Det är viktigt att vårda sina betesmarker. Rator - ytor som inte blir avbetade - ska putsas. Spillningen slås sönder och parasitäggen dödas genom solljusets inverkan. Ratorna kan annars utvecklas till parasithärdar. Putsning av betet har också en gynnsam effekt, eftersom vissa parasiters larver fastnar på grässtråna.

Högsommaren är ljuvlig för oss alla. De tidiga morgonturerna i sällskap med din häst kan ibland erbjuda intensiva naturupplevelser. Du kommer t.ex. påfallande ofta nära det vilt som finns i markerna. Sommaren är kort, så det gäller att ta tillvara på vart och ett av dess glädjeämnen.

Fång vid betesgång

Fång kan uppstå vid rubbningar i hästens tarmflora till följd av överutfodring eller tvära foderbyten. I det akuta skedet uppstår kraftig smärta och värme i hoven. Detta kan övergå i kroniska förändringar och göra hästen obrukbar. Sjukdomen förekommer hos alla hästraser, men drabbar speciellt ponnyer. Tänk på att ta det försiktigt då du släpper ut din häst på frodigt vårbete.

Skugga och skydd - viktigt på betet

Ett bra hästbete ska ha skyddande vegetation där hästarna kan erbjudas svalkande skugga. Vindskydd, iform av vegetation eller ständigt tillgänglig byggnad där hästarna kan gå in är också nödvändigt.

Bekämpa insekterna

Flugorna, myggen, bromsarna, fästingarna och knotten är sommarhalvårets gissel för hästarna, men som hästägare kan du faktiskt göra en del för att lindra plågan. En s.k. flywiel består av fransar som skyddar hästens ögon. Den kan användas både på beteshästar och då hästen tränas. Det finns medel som håller insekterna borta, rådgör med din veterinär. Beteshästar får lätt flugägg i ögonen, vilket leder till inflammationer. Skölj med ögonbad!

Plötslig hälta - kan vara hovböld

Plötsliga, kraftiga hältor utan några yttre tecken på skada härrör ofta från hoven. Ökad värme i hoven, svullnad i ballgropen samt kraftig puls i fotens artärer är tecken som tyder på hovböld. Orsaken är oftast tramp på en sten eller annat hårt föremål. Då uppstår en smärtsam blödning i hovens läderhud. Ibland tränger bakterier in och en infektion uppstår. Att lokalisera och behandla en hovböld kräver hjälp av veterinär, och veterinären kan också se om en allvarligare skada, t.ex. hovbensfraktur, föreligger.

Som hästägare kan du göra mycket för att förebygga hovbölder. Undvik arbete på olämpligt underlag, lägg heltäckande sula på känsliga hästar och släpp inte ut nedverkade beteshästar barfota med tunnare hovsula än då de är skodda. En vanlig orsak till blockhälta hos föl är ofta hovböld.

Sommaren lider mot sitt slut, och det känns lite vemodigt. För hästägarens del ändras förutsätt-ningarna snart ganska drastiskt. Nu rymmer hösten tack och lov sina speciella glädjeämnen - jakter, unghästauktioner, klassiska lopp eller rätt och slätt utflykter till häst i ett gulnande höstlandskap.

Hur länge på betet?

Under den senare delen av sommaren minskar näringsvärdet i betet tämligen snabbt. Om betet tar slut, finns det risk att hästarna börjar äta växter som har litet näringsinnehåll eller rent skadlig inverkan på matsmältningen.

Mjölkmängden hos stona, liksom näringsinnehållet i mjölken, börjar minska då fölet nått ca fyra månaders ålder. Många ston är då dräktiga på nytt, och använder en del av näringsupptaget för sina nya foster. Fölet riskerar en näringssvacka, vilken kan fördjupas ytterligare vid avskiljningen.

För att minska näringssvackor hos föl och växande unghästar bör man stödutfodra dem under de sista veckorna på betet. I fölens fall sker detta genom s.k. creepfeeding, d.v.s. man ger fodret i en inhängnad där endast fölen kan komma in. Rådgör med din veterinär. Rådgör med foderrådgivare eller med veterinär hur detta bäst kan ordnas.

Samarbetsavtal med hovslagaren

Hovslagaren är en nyckelperson. Du bör välja honom eller henne med omsorg. Anlita alltid någon med omfattande erfarenhet eller god grundutbildning ( Hovslagarskolan i Skara).

Hornlagret hos en normal häst i måttligt arbete växer 6-8 mm per månad. Man brukar räkna med 6-8 veckor som en normal period mellan skoningarna av en ridhäst. 
Gör upp ett schema för skoningen i samråd med din hovslagare, så slipper du onödiga dröjsmål och förebygger akutlägen.

Är ditt stallapotek fullständigt?

Varje rutinerad hästägare har lärt sig inse värdet av ett väl utrustat stallapotek. Inför höstens ankomst kan det vara riktigt att kolla upp att allt finns på plats. Här följer en kort förteckning över vad som kan ingå i ditt stallapotek:

  • För sårdesinfektion: Jodopax, Desivon, vätesuperoxid (3%), sårspray, sårplast
  • För uppföljande sårbehandling: Koksaltlösning, Nelex, Vitaminsalva (A- och D-vitamin), silonsalva, Vaselin, Helosan-salva
  • Övrigt: Förbandsmaterial, bomull, brems, febertermometer, ingivare, kylspray, termobandage, bommulslindor, spolvätska för ögonen, sårsprit, plasthandskar, sax, pincett.

Klara, kyliga morgnar och ångande andedräkt från de hästar som släpps ut i hagen tidigt på morgonen. Hösten har fått fäste i naturen. Hösten är eftertankens och mognadens tid, och vi hoppas att du ägnar en del av din eftertanke åt din häst och ditt stall.

Riktiga ströbäddar - viktigt för stallhygien

Luften i stallet påverkas av gödsel och urin. I gränsskiktet mellan vätska och luft bildas ammoniak och andra så kallade gödselgaser - och ju varmare det är i stallet, desto mer gas bildas. Gaserna har en skadlig inverkan på slemhinnorna i hästens lutvägar. En av ströets viktigaste funktioner är att suga upp urin, och det gäller att man strör tillräckligt mycket.

Halm har en något mindre absorptionsförmåga än till exempel torvströ och kutterspån. I gengäld erbjuder halm sysselsättning. Trähaltiga strömaterial kan i vissa fall ha en negativ inverkan på hästens hovar. Strömaterialen har olika fördelar och det är en svår balansgång att välja.

Dags att köpa hö!

Många hästägare köper sitt hö på hösten. Här följer några tumregler för vad som är ett bra hästhö: Fritt från damm, ha frisk grön färg, lukta gott och och vara rikt på blad. Vi vill propagera för höanalys. Med en höanalys i botten vet du vad du stoppar i hästen. Vänd dig till en foderrådgivare och tala om att analysen ska gälla hästar.

Här är några riktvärden för svenskt normalhö, angivna per kilo:

  • Energi: 7-8 MJ
  • Kalcium: 2-3 g
  • Magnesium: 1-2 g
  • Smältbart-råprotein: 30-80 g
  • Fosfor: 1-2 g
  • Kalium: Bör understiga 20 g

Ut med unghästarna!

Under det första levnadsåret skall en normal unghäst uppnå drygt 60 procent av sin slutliga kroppsvikt. Det är viktigt att den hektiska tillväxtperioden sker under bra förutsättningar. Man vet numera att motion under tillväxtperioden har avgörande betydelse för hästens framtida hållbarhet och prestationsförmåga. Den växande unghästen ska vistas utomhus så mycket som möjligt.

Luftvägsproblem - oftast värst på hösten

Orsakerna till irritationer i luftvägarna kan vara många - och givetvis ska varje ägare till en "luftvägshäst" kontakta sin veterinär. Här vill vi peka på några förebyggande åtgärder som kan påverka några av de vanligaste orsakerna till återkommande luftvägslidanden.

Var uppmärksam när det gäller mögel i foder. Kassera allt foder som är det minsta mögelangripet. Vissa mögelsporer kan bilda giftiga ämnen. Förvara fodret torrt, se till att inte fuktig stalluft når upp till höet på skullen ovanför.

Sopa aldrig stallgången då hästar finns inne och blöt gången innan för att att begränsa dammspridning. Släng inte ned hö eller halm från skullen då hästar finns i stallet. Ta hjälp av yrkesfolk när det gäller ventilation. Dålig stallventilation är en ofta förekommande orsak till hästars luftvägsproblem.

Antalet ljusa timmar minskar stadigt, och det är viktigt att du verkligen låter din häst tillgodogöra sig dem genom vistelse i det fria.

Du kan utnyttja även de mörka timmarna på ett konstruktivt sätt - t.ex. genom att i nattlampans sken planera foderstat och foderrutiner för ditt stall.

Liten magsäck - många måltider

Hästens magsäck är liten förhållandevis till djurets kropps-volym och födan tillbringar ganska kort tid där. Man skulle kunna säga att hästen egentligen är skapad för ett oavbrutet ätande.

Därför är det viktigt att den ges många mål under dagen. Under stallvistelse ägnar hästar som har fri tillgång till foder 8-16 av dygnets timmar åt ätande. Det är viktigt att du håller detta i minnet då du gör upp utfodringsrutiner för ditt eget stall.

Det avvanda fölet

Ditt avvanda föl skall vistas utomhus så mycket som möjligt - och ingenting kan ersätta vistelse i flock. Har du endast ett årsföl, bör du efter avskiljningen försöka organisera upp-stallningen så att du tar emot en eller flera lekkamrater till fölet eller lämnar bort det till en uppfödare med flera föl.

Dags att kolla tänderna!

Om hästens tänder fungerar dåligt, kan den ju inte som vi människor, välja en mer lättsmält diet. Redan detta faktum visar hur viktigt det är att med jämna mellanrum kolla upp hästens mun.

Den vanligaste orsaken till störningar är sk. skarpbett. Genom förslitning bildas skarpa emaljkanter som skär in i munhålans mjukdelar. Detta åtgärdas genom att veterinären raspar ned den skarpa kanten.

Fällningen av tänder avslutas först under andra hälften av hästens fjärde levnadsår. Ibland blir mjölktänder sittande som "hattar" över den nya, framväxande tanden, vilket kan medföra inflammationer. Var observant på eventuella "tuggbussar" i krubban. Träcken skall ej innehålla hela, otuggade havrekorn.

Uttorkning av hovarna - ett stort problem

Många erfarna veterinärer och hovslagare har framhållit uttorkning av hovarna som ett stort problem i modern hästhållning. Hornet blir hårt och sprött - vilket ökar risken för hovsprickor.

Utevistelse i varierad terräng är bästa medicinen. Inpackning med lera som har förmåga att hålla kvar fuktigheten är ett bra hjälpmedel. Det är viktigt att hovens hygien beaktas, annars kan karledsinfektioner och infektioner i hovsprickor lätt uppstå.

Glöm inte reflexerna!

Under den mörka årstiden behöver ryttare, kuskar och hästar all hjälp de kan få att synas. Ben- och svansreflexer på hästen och en reflexväst åt dig själv är ett billigt och effektivt sätt att få bilister att upptäcka er redan i ett tidigt stadium. I mörker upptäcks ekipage ofta alldeles försent, och olyckan kan lätt vara framme!

Var lugn - det kommer en vår, men just nu verkar den väldigt avlägsen. Vi hoppas att värmeisoleringen i stallet fungerar bra, så att hästarna har en lika ombonad och hälsosam inomhusmiljö som du själv.

Utevistelse i kyla - ökat energibehov

Motion och utevistelse är viktigt året runt - inte minst under den kalla årstiderna Det gäller att låta hästarna utnyttja de ljusa timmarna i det fria. Tänk på att hästen behöver mer energi än under sommarhalvåret. Se över energidelen i foderstaten och ta hjälp av foderrådgivare eller din veterinär om du är tveksam.

Det kan också vara berättigat att kontrollera hästens hull med hjälp av fingertopparna, eftersom vinterpälsen hos en del hästar kan "maskera" ett dåligt hull. Lång vinterpäls gör ofta att den svettiga hästen har svårt att torka. Många föredrar att klippa sin häst. Ett alternativ är att ha täcke på hästen under utevistelse.

Nu är det dags för styngflugeavmaskningen!

Under sommarbetet lägger styngflugan ägg i hästens hårrem, särskilt vid bringan och på frambenen eller bogarna. När larverna utvecklas vållar de stark klåda. Hästen kommer att bita och slicka i sig äggen.

Efter 3-5 veckor har larverna bitit sig fast i magsäckens slemhinna, där de åstadkommer lokala inflammationer och störningar i näringsupptagningen. Av hävd brukar man på de flesta håll i landet avmaska mot dessa larver i mitten av November. Vissa av preperaten är receptbelagda. Rådgör med din veterinär.

Karledsinflammationer kan bli allvarliga

Mugg är den vanliga samlingsbeteckningen på karleds-inflammationer som kan ha en rad olika orsaker. Många gånger uppstår sår i karlederna genom rent mekanisk påverkan - gummiboots skaver, bandage glider ner, skaren sargar huden etc. Dessa sår kan sedan infekteras. I svårartade fall uppstår en jämn svullnad i hela benet. Detta tillstånd brukar man kalla lymfangit. Kontakta alltid din veterinär!

Svampinfektioner och bakterier (stafylokocker) kan förorsaka långvariga inflammationer i karlederna. De måste behandlas med receptbelagda preparat. Om skärpt hygien inte räcker för att på kort tid läka ut mugg ska du tillkalla veterinär. Många gånger kan karledsinflammationer botas med enkla ingrepp från hästägarens sida.

Tvättning med en fet barntvål, insmörjning med mjukgörande salva och ordentlig boxhygien kan ofta räcka för att sätta igång en läkning. Det är alltid viktigt att man fullföljer den behandlinsmetod man påbörjat tills man ser att den givit effekt. Många hästägare "hoppar" mellan olika metoder och preparat, utan att ge dessa tid att verka.

Kastration - ett enkelt ingrepp

Vissa hästägare har en romantisk föreställning om hingstar och behåller sina unghingstar okastrerade. Detta vållar på sina håll en rad problem. Hingsten själv måste i allmänhet hållas skild från andra hästar.

Den sprider oro och oljud i stallet och utvecklar lätt ett beteende som innebär ökad skaderisk för hästen själv. Många hingstar blir svårhanterliga Kastration är numera ett enkelt och tämligen riskfritt ingrepp. Tidig kastration på halvblodshästar är att rekomendera.

Vitaminer - ständigt aktuellt

Vitaminer förekommer i växtceller. de är oumbärliga för viktiga funktioner ikroppen och brist ger alltid sjukdomssymptom. man brukar dela in vitaminerna i fett- respektive vattenlösliga. De fettlösliga kan vid överskott lagras i kroppen, medan överskott av vattenlösliga utsöndras med urinen.

  • Vattenlösliga: C och B-komplexet
  • Fettlösliga: A, D, E och K

Hästar med tillgång till förstklassigt bete behöver i allmänhet inte något vitamintillskott under betessäsongen. Hästens egen grovtarm fungerar i viss mån som en "vitaminfabrik". Hudcellerna producerar vitamin D när de utsätts för solljus och viss C-vitaminproduktion sker i levern. Tillförsel av vitaminer till hästar under uppstallningsperioden skall ske i samråd med veterinär eller foderexpertis.

Snart randas det nya året och en rad goda föresatser börjar ta form. Vi hoppas du haft en del praktisk nytta av vårt "hästsnack" kring kalendariet. Hur ditt nya hästägarår blir, beror till viss del på dig själv.

Foderleda - alltid ett varningstecken

Hos en häst som tidigare ätit bra utgör fodervägran alltid ett varningstecken som ska tas på allvar. Hästen är störd - fysiskt eller mentalt. Dess allmänna hälsotillstånd och temperatur bör genast kontrolleras.

Tandfel kan vara en orsak till nedsatt aptit och det är oftast lätt att avhjälpa med veterinärens hjälp. Jästa foderrester i krubban eller mögelangripet foder är andra tänkbara orsaker. Intensifierad träning eller stress i stallmiljön (hot från andra hästar) finns inte sällan med i bilden. Använd din fantasi och kännedom om hästen för att finna orsaken. Tillkalla alltid veterinär vid bestående aptitlöshet.

Om bandagering

Skyddsbandage består ofta av elastiska lindor kombinerade med sk. vaddstycken. Deras funktion är att stödja benet och att skydda från strykning, tramp eller eller inslag i t.ex. hinder.

Stallbandage har en annan funktion. De ska värma och åstadkomma en förbättrad genomblödning av vävnaderna, och många gånger kombineras de med linimentbehandling och massage. Stallbandage och de vaddstycken/paddar som de används tillsammans med skall vara av ett poröst material. Vaddstycket ska läggas ända ner om kronranden, och lindan får inte dras åt för hårt. Då verkar bandaget hämmande på cirkulationen i benet.

Om du en gång börjat bandagera hästen måste du i allmänhet fortsätta, annars svullnar benet. Därför ska man inte bandagera om det inte behövs, dvs om hästen inte visar några tecken på svullnad. Håll alltid bandagematerialen rena.

Ringorm - ett återkommande gissel

Ringorm är en svampinfektion i de yttre hudlagren. Den är mycket smittsam, och ger sig tillkänna i form av runda, kala fläckar på de infekterade ytorna. Risken för smitta är speciellt stor vintertid, när hästarna har tät vinterpäls och tvättas relativt sällan.

Hästar kan under lång tid vara smittobärare utan att ringorm bryter ut på dem själva. Var noga med att hålla isär ryktdon, grimmor och övriga persedlar. Tänk också på att även du själv kan bli smittad.

Kalk/fosfor - en viktig balansakt

Förhållandet mellan kalk och fosfor är av stor betydelse för skelettutvecklingen hos hästar som växer. Om en häst får brist eller överskott på något utav dem, kan det ge försvagningar i benstommen och allvarliga komplikationer. Man brukar rekommendera en kalciummängd som är 1,2-1,8 så stor som fosforgivan.

Stallets värmeisolering viktig även för ventilationen

Vid ventilation med så kallad självdragstrumma (en vanlig lösning med många fördelar) är det viktigt att stallets värmeisolering är effektiv. Hela systemet "drivs" nämligen av den värme hästarna alstrar.

Varm luft är lättare än kall och ventileringen uppkommer då relativt varm stalluft läcker ut genom tak och väggar. Om ventilationen, trots en väldimmensionerad självdragstrumma, inte fungerar önskvärt bör du se över isoleringen av stallet. 

Våra hästförsäkringar

Site by Strax